Vad fan!

Att gå upp för trappen i tunnelbanan skall INTE göra att jag flåsar som efter en 4-minuters Fran. Icke! Min kropp verkar som att den tagit helt time-out och säger till mig att lägga mig ner och dö eller nåt...
Varför går jag då till gymmet? För att kompensera de 3 dagarna jag tagit det sjukt lugnt och inte tränat? För att jag tror att ett träningspass kanske väcker upp psyket och kroppen en aning...?

Pallrade mig iväg för ett tidigt pass iaf.


Uppvärmn: Hopprep och en del armhävningar

A1. Handstand Pushups- "lagom många" X 5 (6,6,6,6,6)
A2. Öva upp balans genom att stå på pilates-boll ca 20-30 sek X 5

B1. Muscle Ups 5 X 5
B2. Bäckenlyft med bensträck ca 4 sek / ben á 5 ggr / ben

C1. Windmills 20kg KB X 4 / arm. Tempo: 2121
C2. L-pullups i ringar x 4. Tempo: 2121

D. 25 armhävningar X 2


Om man nu skall se något positivt i det hela och börja leta efter ljuskornen, så måste jag säga att även om kroppen är i halvkoma, så känns det inte som ett tungt pass att köra 6 st HSPU´s eller 5 st MU´s per set. Är liksom mer bland de lagom (men ej lätta) passen numera... =)

Var dock sliten genom hela. Pratade en hel del med Marino och tappade tempo i träning totalt.

Det kommer nog bli några fler "sköna" pass framöver. Ska experimentera med kolhydratintaget också för att se om det kan vara att jag helt enkelt får i mig för lite. Min kropp kanske är menad för lite mera carbs... öka lite alltså. Check.